Här kommer en film signerad Helena o Malin.
Jag tänkte skriva lite kort om hur jag har tänkt att presentera mig själv på webben. Presentationen ska vara professionell, och då menar jag att innehållet ska vara relevant för min framtida karriär som språkkonsult och inte så personligt. Det känns väldigt viktigt att presentationen får en seriös framtoning men det måste ju självklart finnas mer personliga bitar också så att den blir intressant att läsa.
Det känns nödvändigt att först förklara vad en språkkonsult gör eftersom det inte är många som känner till oss. Efter det känner jag att jag kan skriva mer om mina intresseområden inom språkkonsulteri.
Nu är jag så trött så det jag har skrivit är väldigt basic. Jag får ta tag i det hela ordentligt imorgon och då kommer jag få många fler kreativa idéer förhoppningsvis.
Jag (Malin) och Mea har fått grön flagg från Vertex; vi kommer att få vår artikel publicerad i nästa nummer. Håll därför utkik i brevlådan!
PS: Det bör ju kommenteras att artikeln i sitt original var betydligt mycket längre men att Bertil (ansvarig utgivare) gav oss 2000 tecken till förfogande så brödtextslakten var därför ett faktum.
Att träda in i terminologiarbetets värld kändes en aning skrämmande i början. Ska jag skriva en ordlista? Själv? Jag som bara har använt mig av ordlistor tidigare. Många frågor snurrade i huvudet och gör det fortfarande nu när kursen är slut. Den mest övergripande frågan jag har är hur man avgör vad som är en vetenskaplig term och vad som bara är ett mycket svårt ord? Jag hade stora problem när jag skulle göra det slutliga urvalet. Vilka ord platsar i en vetenskaplig ordlista egentligen? Finns det något sätt man kan avgöra det på? Hur brukar urvalsprocessen gå till i proffesionellt terminologiarbete? Detta skulle vara intressant att få veta mer om.
Vi på Språkkonsultprogrammet i Umeå vet egentligen inte så mycket om terminologi som man skulle önska. De flesta av oss har ju faktiskt mest pysslat med ordboksarbete. Det kunde vara intressant att höra mer om skillnaden mellan de båda begreppen.
Vårt mål med gästföreläsningen är att ha lärt oss så pass mycket om terminologiarbete att vi är kapabla att ställa vettiga frågor om ämnet.
/Wiman, Bryntesson, Andersson
Veckans favoritord är dödbakad, som något annat än bröd kan vara. Jag vet inte riktigt vad det betyder, men det låter vackert. Det är ofta svårt att tumma på stilistiken för att uppnå något annat eftersträvansvärt: förståelse. Därför blir ibland begripligheten dödbakad, men det kan det också ibland vara värt. Jag vet bara inte när.
Det har varit svårt att skriva en ordlista, men också väldigt lärorikt. Jag skulle vilja veta på vilka andra vis jag i framtiden kan nyttja min nyvunna terminologiska medvetenhet. Är det t.ex. överskattat att med synonymer variera sitt språk i texter som många människor förväntas begripa? I vilka språkliga situationer kan det vara bra att definiera de termer man slänger sig med? Hur ska jag gå tillväga för att förenkla svåra begrepp och termer när jag skriver mottagaranpassade texter? Finns det knep för hur jag med mina ordval kan mixtra med mina texters stilvärden? Bör jag undvika vissa typer pedagogiska lögner, såsom metaforer, för att uppnå största möjliga begriplighet i mina alster? Vad mer är semantiskt vetvärt när texter granskas eller skrivs? Hur vet jag vad folk inte vet, eller snarare: hur finner man i sina ordval balansen mellan det överdrivet uppenbara och pragmatiskt överoptimistiska?
Jag är i huvudsak inte ute efter dödbakade svar på mina frågor. Men det kunde vara nyttigt att diskutera dem, eller kanske finna sina egna svar med hjälp av praktiska terminologiska övningar.